Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver antropologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
naturföremålen, i stället för att vara afskilda från
hvarandra likasom i slutna fack, hvarje fack med sin
etikett, låta ordna sig i rader af orsaker och
verkningar, låta begripa sig som utvecklingsserier
från lägre till högre former. I astronomien var det
Immanuel Kant och Laplace, som införde en sådan
utvecklingsteori, i det de visade, huru man kan
tänka sig, att ett solsystem sådant som vårt kan med
sin centralkropp och sina planeter och drabanter
hafva uppkommit ur en roterande glödande dunstmassa.
I geologien var det Lyell, i botaniken och
zoologien var det Darwin, som tillämpade
utvecklingsteorien och därmed, hvar på sitt område,
grundläde en forskning, som icke nöjer sig med att
för öfversiktens skull ordna föremålen i lägre och högre
ordningar, utan äfven söker utrannsaka, huru de
olika arterna uppkommit ur hvarandra, och framställer det
hela som en fortsatt skapelse, fortskridande under
olika yttre villkor, men under likformigt verkande
lagar.
Härigenom hafva de olika vetenskaperna bringats
hvarandra än närmare än förut, och man skönjer
mer och mer, att de alla äro lemmar af en och
samma organism och alla radiera mot en och samma
medelpunkt och centralvetenskap. Hvilken är nu
denna centralvetenskap? I och med detsamma som
allt flere af specialvetenskaperna upptagit utvecklingsteorien
och gjort sig till ett slags skapelsehistoria,
som söker visa, huru solsystemen uppkomma, huru
planeterna bilda sig, huru de organiska formerna
utveckla sig ur hvarandra, huru naturkrafterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
