Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver antropologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
själslifvet är en hjärnans verksamhet och upphör
tilllika med denna!
Icke dess mindre ha alla till en viss mån af
bildning hunna folk kommit till en annan
öfvertygelse och uttryckt denna sin öfvertygelse i sina språk,
i det de skapat ordet själ eller ett motsvarande ord,
ej blott för att därmed beteckna den olikhet de
funnit mellan det kroppsliga lifvet och det inre lifvet,
utan för att därmed utmärka något alldeles särskildt,
en själfständig beståndsdel af människan, ett element
af annan art än de kroppsliga elementen, ett element,
ur hvilket känslorna, begären och tankarne utströmma
och som sammanhåller dem i ett och samma medvetande.
Det, att olika folk så gjort, är otvifvelaktigt
ett psykologiskt drag af högsta märkvärdighet.
Men medan filosofien erkänner detta och erkänner
sin skyldighet att vid frågans utredning icke
underskatta detta faktum, kan hon dock icke utan vidare
tillerkänna detsamma någon afgörande bevisningskraft.
Att folkens instinkt dock gått en riktig väg, när
de skapade ordet själ och gaf det betydelsen af ett
själfständigt element, framgår emellertid af andra
betraktelser, hvilkas giltighet icke kunna i minsta mån
rubbas af den erfarenhet, att vårt själstillstånd är
högligen beroende af yttre intryck och af vårt
kroppsliga befinnande.
Ehuru min egen åsikt om hvad den s. k.
materien är är en helt annan, vilja vi för
tydlighetens skull stanna vid det vanliga antagandet, att
materien består af atomer, hvilkas enda egenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
