Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver antropologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2) »Ingenting sker af ren slump, utan allt har sin grund och
sker med nödvändighet.»
Vår tids naturvetenskap har ytterligare utbildat
denna Demokritus’ atomlära och däraf dragit den
största vinst. Likasom aritmetikens talsystem behöfver
en enhet att utgå ifrån och funnit denna i siffran 1,
hvilken är likasom grundämnet i alla hennes
talkombinationer, så behöfver äfven naturvetenskapen en
yttersta enhet att utgå ifrån och har funnit denna
enhet i de enkla odelbara atomerna, genom hvilkas
kombinationer alla kroppar anses uppstå och genom
hvilkas egenskaper och rörelser alla naturförlopp
förklaras. Att alla förändringar i naturen ha sin gräns
vid dessa enkla och minsta delar af materien, och
att alla skiftningar i tingens former och förhållanden
endast bero af atomernas föreningar och skilsmässor,
kvarlämnande dessa som oförändrade utgångspunkter
för oaflåtligt fortverkande krafter — detta är för vår
moderna naturvetenskap så godt som ett faktum,
antydt af otaliga erfarenheter.
Huruledes naturvetenskapen närmare tänker sig
materien konstruerad, det kan jag här endast med
några få ord påpeka. Fysiken skiljer mellan två stora
klasser af atomer, nämligen de ponderabla, som
låta väga sig, d. v. s. hafva tyngdkraft, attrahera och
äro underkastade gravitationen och dess lagar, samt
de imponderabla eller eteratomerna, som i stället
för tilldragningskraft hafva frånstötningskraft och
sfäriskt omgifva, likasom ett skyddande hölje, alla
vägbara atomer och fylla rymderna mellan himlakropparne.
Det är dessa eteratomer som enligt våra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
