- Project Runeberg -  Filosofiska föreläsningar / 3. Föreläsningar öfver antropologi hållna i Göteborg vårterminen 1878 /
123

(1900-1901) [MARC] Author: Viktor Rydberg With: Robert Höckert
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver antropologi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

väsen. Först med Descartes gjorde sig en annan
åsikt mer allmänt gällande. Utgående från sin hårda
dualism, de båda motsatta principerna tänkande och
materie, betraktade Descartes djuren som rent
materiella varelser, som ingenting annat än
mekaniskt drifna automater. I konsekvens med denna
Descartes’ uppfattning förnekade Malebranche, att
djuret skulle kunna känna lust, smärta, fruktan
o. s. v. Denna illa grundade mening har helt visst
i hög mån bidragit till det ohyggliga djurplågeri,
som i århundraden varit en skam för Europa, medan
man hos de gamla asiatiska kulturfolken
påträffar allmänt en känsla af människans plikt att
visa godhet mot sina underordnade medskapade
varelser, så långt som människans egna lefnadsändamål
medgifva det och till och med därutöfver.
Äfven den ryktbare judiske tänkaren Spinoza hade
synbarligen tagit intryck af Descartes’ lära; man kan
annars svårligen förklara, huru denne annars så
ädelsinnade man fick af samtida uppbära anklagelse
för djurplågeri; det roade honom, berättas det, att
kasta flugor i spindelnät och åse utgången däraf.
Af ett ställe i Descartes’ skrifter framlyser tydligt,
att det ej var endast filosofiska, utan äfven
dogmatiska skäl, som förmådde Descartes förkunna, att
djuren vore endast maskiner. Han trodde sig
därmed trygga läran om människans odödlighet, men
verkade därmed alldeles motsatsen; ty medan
kyrkolärare sådane som Augustinus och Thomas af Aquino
kunde utan skada för sin tro på denna dogm anse
djuren begåfvade med själ, ledde däremot

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:01:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrfilosof/3/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free