- Project Runeberg -  Filosofiska föreläsningar / 3. Föreläsningar öfver antropologi hållna i Göteborg vårterminen 1878 /
136

(1900-1901) [MARC] Author: Viktor Rydberg With: Robert Höckert
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver antropologi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

[-särskilda-]{+
särskilda+} ljudspråk, för att uttrycka glädje, sorg, hot, vrede. Men dessa ljud hafva blott betydelse af inter-jektioner. Mer utbildadt är sångfåglarnes ljudspråk: det kan återgifva äfven de finaste skiftningar inom deras känslovärld. Men jämte sina [-känslor+} har
det högre djuret äfven föreställningar, som det har
be-hof af {+{+vägen mot ett
eftersträfvadt mål. Men när vi så tillryggalagt stycke
efter stycke och stå vid grafvens rand och skåda
tillbaka öfver vår väg, finna vi till vår förundran,+}+} att
meddela,+} och {+{+verkat hela tiden för något,
som skall komma, men aldrig infunnit sig. Så vandra
vi, gäckade af hoppet, i armarne på döden.

Vi vakna ur+}+} det
sker genom åtbörder. Djurens språk är
väsentligen ett åtbördsspråk, en
mimik, och
hvilken mästare t. ex. hunden är
uti att
tolka ej endast sina likars mimik, utan äfven människans, det veta vi alla. Han studerar och tyder alla sin herres åtbörder; han studerar och
läser till och
med i
hans blick, och
när han, såsom icke sällan
händer, lär sig förstå något äfven af människans talspråk, så sker det
nästan alltid genom förmedling af åtbördsspråket: ordets betydelse måste inläras hunden genom mimiska tecken. Dock icke alltid, ty man har exempel
på+} att
hunden lärt sig känna ej
blott sitt eget namn, utan äfven sin herres, till hvilken senare kännedom han omöjligen kunnat komma utan genom en slutsats, dragen ur de många fall, då han hört sin herres namn- nämnas af andra honom tilltalande personer. Högst torde det
mimiska språket vara utbildadt hos de djur, hvilkas samhällslif kräfver ett lifligt och mångsidigt utbyte af föreställningar; också tvinga
oss
mångfaldiga företeelser till det
antagande, att
särskildt myrorna och termiterna hafva ett ganska utbildadt åtbördsspråk, hvarigenom de föreställningar, som spela en
roll i deras lif, säkert och fullständigt uttryckas.

Med allt detta för
våra ögon tränger sig den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:01:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrfilosof/3/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free