Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver antropologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-Den-]{+
Den+} skönhet synsinnet uppenbarar oss allt ifrån det majestätiska himlahvalfvet [-med+} sin
djupa lugna blå färgton till den minsta blomma är omätlig. Det är ett
oöfverskådligt svallande haf
af
härlighet. Det estetiska hvilar på proportioner, och dessa äro företrädesvis tillgängliga för ögat. örat har sin estetiska konst: musiken. Synsinnet har arkitekturen, plastiken och målningen och hade under forngrekernas tid ännu en, nämligen
dansen, den
rörliga människokroppens plastik. Dansen har dock upphört att
vara en verklig estetisk konst.
Med allt detta låter ögat använda sig med yttersta lätthet. Vi knappt märka de obetydliga muskelrörelser, med hvilka vi förändra dess läge och rikta synaxeln mot det föremål, som
tager uppmärksamheten i anspråk. Redan det stillastående ögat omfattar en
synkrets af
omkring 138 grader.
Ofantligt mer än
alla de öfriga sinnena tillsammans sysselsätter synsinnet vår själsverksamhet. Därför bilda synförnimmelsema likasom stammen och kärnan för alla våra föreställningar om yttre ting. Vår fantasi sysslar väsentligen med synbilder; vårt minne är uppfylldt af sådana. Då man
föreställer sig
en frånvarande människa eller ett frånvarande ting, är det
förnämligast+} den
yttre gestalten, som
uppdyker i
hågkomsten. Fördenskull röra sig
också drömmar och
delirier mest
{+{+själfviska, icke vilja fördraga hvarandras små svag-
heter, icke vilja behålla för sig själfva de små för-
argelser man röner, utan gärna afbörda sitt dåliga
lynne+}+} i
synbilder. Då vi tala om den yttre världen, tänka vi henne mer som en
skådebana (för ögat) än som
en hörsal (för örat). Filosofien ställde sig
länge ensidigt på
synsinnets ståndpunkt. Forngrekerna, som företrädesvis voro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
