- Project Runeberg -  Filosofiska föreläsningar / 3. Föreläsningar öfver antropologi hållna i Göteborg vårterminen 1878 /
282

(1900-1901) [MARC] Author: Viktor Rydberg With: Robert Höckert
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tre föreläsningar öfver antropologi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

enda uppgift är att förvandla till begreppskunskap
hvad dessa känslor hafva instinktivt uppfattat.

Vissa föremål eller intryck behaga oss, i och
med detsamma som vi iakttaga dem; andra väcka
vårt misshag, i och med detsamma som vi uppfatta
dem medels syn- eller hörselsinnet. Enär denna
känsla af lust eller olust uppstår i och med själfva
iakttagelsen, så beror hon också endast och allenast
på det sätt, hvarpå tingen uppenbara sig för oss,
hvarpå vi se dem eller höra dem, men icke på
kunskap om deras väsensbeskaffenhet eller på deras
ändamålsenlighet för våra nyttiga sträfvanden. Detta,
att föremålen genom sin blotta form kunna väcka
ett alldeles ointresseradt behag eller obehag hos oss,
har sin grund i hvad man kallat skönhetssinnet eller
den egenskap hos människan, att hon kan uppskatta
föremålen och gifva dem ett värde med afseende på
deras form, deras sätt att te sig, att uppenbara sig,
utan afseende på deras nyttighet eller skadlighet. I
detta afseende visar sig en bred och djup klyfta
mellan djuret och människan. Spår till någonting
analogt med skönhetssinnet hos människan tror man
sig visserligen hafva funnit äfven i den högre
djurvärlden, men dessa spår äro få, svaga och osäkra.
Djurens sträfvanden summera sig nästan helt och
hållet i deras kamp för tillvaron, i hvilken
skönhetssinnet spelar ingen roll. Så länge människans hela
verksamhet kräfdes för samma ändamål, var hennes
skönhetssinne antagligen äfven slumrande; med den
stigande odlingen vaknade det och utvecklade sig.
Att vissa föremål förefalla oss sköna, andra fula,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:01:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrfilosof/3/0286.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free