Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tre föreläsningar öfver antropologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den estetiska njutningen borta. Den som vid
åskådandet af en soluppgång eller en regnbåge tänker på
de fysikaliska lagarne för ljusets rörelser genom
genomskinliga medier eller framför en åker fäster sig
vid jordmånens godhet eller skördens myckenhet eller
vid vattenfallet tänker på den drifkraft det kan gifva
åt kvarnhjulen, har därmed öfverlåtit sig åt tankar,
som tränga den estetiska känslan tillbaka.
En innerlig känsla för naturens skönhet har
förekommit och förekommer hos alla något så när
bildade folk. En mycket utbredd åsikt har velat
från-känna den klassiska forntidens folk, hellenerna och
romarne, denna känsla, för att tillerkänna dem ett
dess finare och innerligare sinne för
människokroppens skönhet. Men påståendet till sin förra del är
afgjordt oriktigt och endast föranledt däraf, att det
elegiska, det vemodiga, som ofta yppar sig i den
moderna naturkänslan, endast sällan uppenbarar sig i den
antika poesien, och däraf att hellenerna och romarne
icke hemföllo till det tendentiösa och sökta manér,
hvari det moderna känslolifvet så gärna ger sig uttryck.
Att med pennan måla djupa landskap med förgrund,
mellangrund och bakgrund föll dem icke in; men de
voro dess större mästare i skildringen dels af enskilda
naturföremål, dels af mer begränsade
landskapsområ-den, såsom grottor och källor med deras närmaste
omgifningar, dels i naturlifvets stora allmänna
företeelser såsom årstiderna, jordbäfningar, stormar. För
det demoniska och rysliga i vissa scenerier, det
lugnande och milda i andra hade hellenerna så fint
sinne som de möderne, men gåfvo sina känslor ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
