Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tre föreläsningar öfver antropologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
annat uttryck än vi och använde därvid gärna ett
mytologiskt staffage. Romarnes sätt att skildra
naturen är mer likt nutidens. Ur Ovidius, Plinius och
Ausonius har fransmannen Secrétan samlat ställen,
som smaka nästan modernt; men äfven i den
grekiske romanen Chloe och Dafne finnes en alldeles
romantisk skildring af sommarens början. Vår egen
känsla för naturen har Schiller liknat vid den
sjukes känsla för hälsan. Grekernas kan liknas vid den
friskes känsla af sin kraft och sitt välbefinnande.
Skönhetssinnets första och älsta yttring ligger
sannolikt i människans drift att med grannlåt och
lysande kläder väcka behag för sin egen person.
Man finner detta begär redan hos barnet, innan detta
ännu skiljer mellan skönhet och fulhet hos
människor och hvad annat det ser. Samma benägenhet
yppar sig hos de råaste folkstammar, innan man
ännu kunnat upptäcka något spår af konstsinne och
konstverksamhet hos dem. Det är icke sin hydda
och icke sin omgifning, som vilden smyckar, utan i
främsta rummet sig själf, om än på sällsammaste
vis. Och de första råa försöken till konstnärlig
verksamhet utgå vanligen så väl hos barnet som hos
vilden på att afbilda den mänskliga gestalten, och det
sålunda började bemödandet fortgår, där
omständigheterna äro gynnsamma, under oupphörlig kamp med
tekniska svårigheter ända till den punkt, där det
lyckas, såsom det lyckades grekerna att i oöfverträfflig
fulländning framställa idealbilder af mänsklig
skönhet. Detta innerliga behof att framställa gestalter i
allmänhet och mänskliga gestalter i synnerhet lika-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
