Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver antropologi och moralfilosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
neka, att denna nödvändighet då är spunnen ej endast
af fysikaliska krafter, utan ock af mänskligt-andliga
krafter, ej endast af naturlagar, utan ock af idealer.
Det ges inom oss ett logiskt samvete, och dess
ideal är det sanna; det ges inom oss ett estetiskt
samvete, hvars ideal är det sköna; det ges ett
sedligt samvete, och dess ideal kalla vi det goda.
Vetenskaperna äro framsprungna ur det logiska
idealet, konsterna och poesien ur det estetiska;
samhällsbildning, sedlighet, rätt och lag ur det sedliga. Dessa
ideal, anmärker en tysk filosof, äro sålunda icke
några hjärnspöken, utan historiska kulturmakter, och
det af väldigaste slag. Den inre lag, som nödgar
oss att bedöma tingen som sköna eller fula och
drifver oss att förverkliga det sköna omkring oss, har
skapat Egyptens tempel och sfinxalléer, Greklands
pelarbvggnader och bildstoder, Roms triumfbågar,
medeltidens romaniska och götiska katedraler, de
italienska målareskolornas mästerverk, renässansens
palatser, alla tidsåldrars och folks litteraturer. Den
inre lag, som nödgar oss att skilja mellan det goda
och det onda, har uppenbarat sig i öfverraskande
klarhet redan i de älsta kulturfolkens
samhällsinrättningar och stadgar, tyglande den själfviskhet, som
vid sidan däraf lika tydligt yppar sig, och hindrande
denna själfviskhet att göra samhällsstadgarna blott
och bart till ett nytt vapen i den starkes hand emot
den svage. Så finna vi redan i världens älsta
rättskodex, indernas heliga lag, Manus lagbok, att äfven
den lägsta kasten, de till en evig tjänareställning
dömde sudras, för ingen del betraktats endast som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
