Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver antropologi och moralfilosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det var den höge domaren själf, som i den fattiges
skepnad klappat på deras hjärtas dörr, så skulle de
visst öppnat den och härbergerat honom där. Men
denna förklaring frälsar dem icke. Det är för
tydligt, att de skulle gifvit sina håfvor till den fattige
af samma bevekelsegrund, hvaraf fariséen gaf sin
tionde af mynta, dill och kummin, nämligen af
utsikt på lön och för att stå väl hos den mäktigaste,
och denna lön-religiositet länder dem icke till
frälsning, utan till fördömelse.
Denna Jesu lära har från begynnelsen legat
fördold i människans väsen. Det nya, som Guds
sändebud i historien förkunna, är icke i den mening nytt,
att det icke är en mänsklighetens ursprungliga
besittning, men nytt i den mening, att det framdrages
i ljuset ur människoandens fördolda djup och varder
till dess medvetna egendom. Så äro ju också
tanke-lagarne inneboende i människan och hafva från
hennes första dagar på jorden äfven varit i verksamhet,
ehuru omedvetet, tills hellenen Aristoteles framdrog
dem i medvetenhetens ljus. Och så är äfven
sedelagen en människans aprioriska besittning och har
städse mer eller mindre gjort sig gällande, ehuru
först den store tänkaren Immanuel Kant lyckades
gifva honom hans filosofiska formulering och lägga
honom som grund för en vetenskaplig morallära.
Detta Kants stora verk är enligt min mening af
betydelse för alla kommande tider. Var
kristendomen en samvetets reaktion mot en i yttre former
stelnad judaism; var protestantismen en samvetets
reaktion mot katolicismens grofva sedlighetsfördärf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
