- Project Runeberg -  Filosofiska föreläsningar / 4. Föreläsningar öfver antropologi och moralfilosofi. Hållna i Göteborg höstterminen 1878 /
43

(1900-1901) [MARC] Author: Viktor Rydberg With: Robert Höckert
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver antropologi och moralfilosofi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

om de så kallade pliktkollisionerna — problemet om
nödlögnen. Detta problem har varit behandladt redan
af kyrkofäderna och af dem besvarats på olika sätt.
Clemens af Alexandria, Orígenes, Atanasius,
Ambrosius, Krysostomus och Hieronymus, likasom efter
dem Luther, Hugo Grotius, Pufendorf och Rousseau
hafva antagit, att i sådana yttersta nödfall som det
nyss anförda exemplet kan nödlögnen vara rent af
en plikt. Jesuiterna och Schopenhauer göra sig saken
mycket lätt, ty de förra anse alla osanningar för
tillåtna, som kunna tjäna ett godt ändamål, och
Schopenhauer menar, i likhet med skalden i vårt
gamla Hávamál, att man kan gälda list med list och
besvara hvarje i ond afsikt gjord fråga med en lögn.
Schopenhauer instämmer hjärtligt med Talleyrand,
att människan fått talförmågan för att dölja sina
tankar. Den stränga uppfattning däremot, som alldeles
fördömer nödlögnen, har försvarats af Justinus
martyren, Tertuliianus, Lactantius, Augustinus, Bernard
af Clairvaux, samt efter dem af Kant och Fichte.
Kant och Fichte förkasta nödlögnen äfven för de
aldra yttersta fall, äfven för det, att mördare
intränga i vårt hus och efterfråga en där gömd vän
till oss Det är då vår skyldighet, säger Fichte, att
in i döden försvara den förföljde, men ej att fläcka
oss med en lögn. Fransmannen Constant sökte i en
tidskriftartikel vederlägga Kant. Constant ansåg, att
intet samhälle kunde bestå, om grundsatsen att tala
sanning gällde utan all inskränkning. Han menade,
att man är förpliktad att tala sanning endast då,
när en annan har rättighet att höra sanningen, men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:01:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrfilosof/4/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free