Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver antropologi och moralfilosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
€tt Guds behof af sina barns kärlek, den innebär
icke, att människan skall försjunka i en mystisk
gudsåskådning och likgiltigt vända sig bort från
världen och de världsliga förhållandena, utan blott, att
hon skall öfvervinna sin egen själfviskhet, för att
dess verksammare och oegennyttigare sträfva för
nästans bästa, för det godas seger, för Messiasrikets
grundläggning på jorden. Kärleken till nästan kräfves
af Jesus i denna känslas idealaste mått. Ställ icke
ondt mot ondt, vrede mot vrede! Slår dig någon
på ena kinden, så vänd den andra till; tager någon
din lifrock, så gif honom äfven manteln! Ålsken
^dra fiender, välsignen dem, som förbanna eder,
gören godt mot dem som hata eder, bedjen för dem
som skymfa och förfölja eder! Sju gånger är icke
nog, utan sju och sjuttio gånger skall man förlåta
brodern, som försyndat sig mot oss. Sålunda samlar
man glödande kol på motståndarens hufvud. Och
helt visst är det en orygglig psykologisk sanning,
att en kärlek af sådan art har den största
omvändelsekraft. —
Så stora kraf Jesus uppställde på mänsklig
fullkomlighet, så mildt bedömde han våra synder
och brister. Man må endast läsa liknelsen om
den förlorade sonen, för att inse detta. Sonen
lämnade fadershuset, förspillde sitt arf bland främlingar
och gick, då han sökte den sinnliga naturens frihet,
den högre andliga friheten förlustig; men när han
ångerfull återvände, emottogs han af fadern med
öppna armar och återfick i hans hus den friborne
sonens lyckliga ställning. Synden är viljans falska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
