Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver antropologi och moralfilosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och dessa små, af kärleken bildade samhällen
förenade sig snart till större, som sammanhöllos af
ordningens och rättens band, — familjerna förenade sig
till städer och stater. Många voro vidare de konster,
hvari Prometeus undervisade sina skyddslingar. De
första steg, som mänskligheten tagit på odlingens
väg, tillskrefvos honom. Hvilken lön skördade han
för detta? Zeus, gudarnes fader, världens
behär-skare, lät gripa och fastsmida honom vid en klippa
i Kaukasus och lät en örn dagligen äta af hans
lefver, som om natten åter tillväxte. Sålunda tillbragte
den människovänlige titanen under många mansåldrar
sitt lif i rysliga plågor, tills ändtligen Herakles,
gripen af medlidande, genomborrade örnen med en pil
och sprängde den pinades bojor.
Men under hela denna tid hade Zeus icke
kunnat kufva titanens trotsige ande. Och hvarför
trotsade han? Därför att han kände med sig, att
rätten, billigheten, misskundsamheten var på hans sida;
orätten, våldet, obarmhärtigheten på Zeus’. Myten
tillägger, att Zeus icke inskränkte sig till att
förfölja Prometeus. Afundsam på det ädlare och
män-niskovärdigare lif som denne hade beredt vårt släkte,
skickade Zeus en skön kvinna, Pandora, till jorden.
Hon medförde en ask, innehållande skänker till de
jordiske. Prometeus hade varnat dem för att
emot-taga några gåfvor ifrån Zeus, men glömsk af
varningen öppnade hans broder Epimeteus asken, och
ur denna utflögo då de mångahanda olyckor, som
ännu hemsöka människornas barn. Endast hoppet
vardt kvarliggande på bottnen af asken. Och detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
