- Project Runeberg -  Filosofiska föreläsningar / 4. Föreläsningar öfver antropologi och moralfilosofi. Hållna i Göteborg höstterminen 1878 /
92

(1900-1901) [MARC] Author: Viktor Rydberg With: Robert Höckert
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver antropologi och moralfilosofi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Åtskillige nyare författare äro emellertid af en
vida mildare åsikt om myternas inverkan på
folkmoralen. Till dem höra fransmannen Constant och
tysken Friedländer, författaren till »Sittengeschichte
Roms». Friedländer vill helt och hållet förneka detta
inflytandes fördärflighet. Han påpekar — hvad som
äfven vid den ytligaste beröring med den antika
litteraturen faller i ögonen — att forngrekernas
skrifter öfverflöda af bevis för tron på en sedlig
världsordning, som upprätthålles af de gudar, hvilka
folktron hade omfattat. Trots alla fel och svagheter,
som de ur naturreligionen uppkomna myterna hade
tillskrifvit gudarne, upphörde dock folkmassan aldrig
att i dem vörda och tillbedja de makter, som
upprätthålla denna sedliga världsordning, fordra af
människorna de sedliga plikternas uppfyllelse, samt
belöna det goda och straffa det onda. Han anser det
otänkbart, att de onda gärningar, som i legenderna
berättas om gudarne, kunnat förvilla samvetet hos
någon intellektuellt och sedligt tillräknelig människa.
På tviflarne kunde de icke verka moraliskt skadligt,
ty desse föraktade och förkastade folkreligionen just
för dessa fablers skull och kunde fördenskull
omöjligen betrakta dem som ett slags fribref för egen
löslighet och orättfärdighet. De återigen, som voro
religiöst stämda, kunna delas i två klasser, nämligen
de förnuftigt troende och den stora naivt troende,
reflexionslösa hopen. De förnuftigt troende bland
grekerna gjorde hvad deras likar i nyare tiden så
ofta gjort: de sökte försona förnuftets och sedelagens
fordringar med myterna genom att allegoriskt bort-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 20 13:41:50 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrfilosof/4/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free