- Project Runeberg -  Filosofiska föreläsningar / 4. Föreläsningar öfver antropologi och moralfilosofi. Hållna i Göteborg höstterminen 1878 /
98

(1900-1901) [MARC] Author: Viktor Rydberg With: Robert Höckert
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver antropologi och moralfilosofi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

just hans vetenskapligt forskande genius ledde honom
slutligen, ehuru icke förr än under den romerska
kejsartiden, till begreppet om den omfattande
allmänna humanitet, som i alla människor ser bröder.
Men när han hunnit finna och fatta detta begrepp,
var han icke längre ensam om det. Greklands
filosofer hade tvärt om blifvit förekomna, hvad detta
begrepp vidkommer, af de fattige, ringaktade främlingar
och slafvar, till hvilkas öron det glada budskap
kommit, som mästaren frän Nasaret förkunnat för sina
lärjungar. Alldeles främmande hade dock ej hela
den grekiska folkmassan under de dess förinnan
förflutna århundradena varit för humanitetens idé. Hvarje
främling, hvem han än månde vara, som steg in öfver
grekens tröskel och nalkades hans husaltar som gäst
eller hjälpsökande, stod därmed under Zeus’ beskydd.
Zeus, gudars och människors fader, betraktades äfven
som slafvarnes, de hjälp- och rättslöses värn.
Mångfaldiga barmhärtighetsstiftelser, särskildt i Athen,
vittnade, att humaniteten var känd, innan hon var
erkänd, och många drag bevisa, att äfven husdjuren
behandlades med godhet.

Så underligt det må synas var det just den
grekiska religionens skröpligheter som gåfvo frihet att
röra sig åt den vetenskaplige anden och därmed äfven
åt forskningen i det sedligas väsen. Själfva hans
gudars beskaffenhet gjorde, att greken icke utan
pröf-ning kunde underkasta sig deras vilja såsom ett
ovillkorligt uttryck af sedelagen. Väl voro desse gudar
sedlighetens väktare, men icke sedelagens stiftare,
och deras helighet väckte jämt och rätt så långt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 20 13:41:50 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrfilosof/4/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free