Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver antropologi och moralfilosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej är annat än en bearbetning af ett liknande verk
af den stoiske filosofen Panaetius, eller läser man
hans arbete »Om Lagarne», så finner man flere ställen,
som i nästan nytestamentliga ordalag tala om
allmän människokärlek, t. ex. då det heter: »Naturen
hänvisar oss till att älska människorna, och detta
är lagens grundval» — ord, som påminna om Jesu
förklaring af hvad som är hufvudsumman af lagen.
Den romerske skalden Lukanus, som lefde under
kejsar Neros tid och afrättades som meddelaktig i
en plan att återställa friheten, sjunger i sin dikt
»Pharsalia» med hänförelse om en tid, då
»människornas barn skola bortkasta de blodiga vapnen och alla
folken älska hvarandra.» I Senekas och Epiktets
skrifter förekommer så mycket med kristendomen
öfverensstämmande, att flere kyrkofäder på fulla
allvaret trodde, att Seneka i hemlighet hade öfvergått
till kristna läran, och ett af den katolska kyrkans
helgon, anakoreten Nilus, begagnade stoikern Arrianus’
samling af Epiktets läror och utsagor som
andakts-och uppbyggelsebok, ehuru han måste vetat, att
Epiktet var hedning. Jag skall i nästa föreläsning
återkomma till detta ämne och särskildt till de
förvånande likheter och parallellställen, som förekomma
i Senekas och aposteln Paulus’ skrifter, för att då
äfven redogöra för de försök, som gjorts att
förklara denna frändskap i tankar mellan den hedniske
filosofen och hedningarnes apostel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
