Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver antropologi och moralfilosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kristna kyrkans första århundraden och in i vår
mansålder funnits personer, som hvarken kunnat
eller velat förklara sig dessa öfverraskande
beröringspunkter mellan den hedniske filosofen och Nya
Testamentet annorlunda än så, att Seneka måste
hafva känt den kristna läran och lånat af henne de
tankar, som hans stoicism har gemensamma med
Jesu och hans apostlars religion och moral. Ja, det
dröjde icke så länge, innan man antog, att Seneka
fått undervisning i den nya läran af aposteln Paulus
och i hemlighet öfvergått till kristendomen, och i
detta antagande styrktes man af en i fjärde
århundradet hopdiktad, till våra dagar kommen brefväxling
mellan honom och Paulus. Kyrkofadern Augustinus,
som redan kände dessa föregifna bref, yttrar sig väl
icke till förmån för deras äkthet, men känner sig
dock öfvertygad därom, att Seneka måste varit djupt
invigd i kristna religionens mysterier och tadlar honom
endast därför, att han i sina talrika skrifter aldrig
ens nämner de kristnes namn, hvilket han förklarar
därmed, att Seneka icke vågade loforda dem och
icke ville klandra dem. Kyrkofadern Hieronymus
kallar den hedniske filosofen rent af för » Vår
Seneka» och upptager honom i sitt bildgalleri af fromme
och helige män. Denna vördnad för Seneka och
denna tro, att han varit kristen, öfvergick till
Medeltiden. Man finner språk af honom citerade af ett
kyrkligt koncilium och i den mot Medeltidens slut
författade allmänt kända uppbyggelseboken »Om
Kristi efterföljelse
Äfven nyare författare, från 1500-talet räknadt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
