- Project Runeberg -  Filosofiska föreläsningar / 4. Föreläsningar öfver antropologi och moralfilosofi. Hållna i Göteborg höstterminen 1878 /
154

(1900-1901) [MARC] Author: Viktor Rydberg With: Robert Höckert
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver antropologi och moralfilosofi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och på den aktning, som deras egen lefnadsvandel
ingaf.

Man frågade dem till råds i alla sådana fall,
som kunde ingifva samvetsbetänkligheter. Så
berättar Aulus Gellius, författaren till »Attiska
Nätter», om sig själf, att när han en gång som domare
i en process såg sig ur stånd att fälla ett utslag,
afbröt han sessionen och skyndade till sin lärare,
filosofen Favorinus, för att höra hans åsikt.
Epiktet klagar öfver lärjungarnes bruk att vända sig
till sina lärare, för att få råd, då de hellre genom
eget arbete borde förvärfva sig förmågan att tillämpa
de inlärda sedliga grundsatserna på de fall, som
kunna i lifvet förekomma. Vanligt var också, att
människor, som kvaldes af samvetsagg eller djupa
sorger, sökte lindring äfven hos för dem alldeles
obekante filosofer, hvilka också ansågo som sin plikt
att efter förmåga åtaga sig dem, och en mängd fall
omtalas, då lastbara människor uppsöktes och
omvändes af de stoiske moralförkunnarne.

Den förnämare ungdomens uppfostran
anförtroddes till stor del åt dem, och många rika familjer
under den romerska kejsartiden hade en särskild filosof
dels för barnens uppfostran, dels som familjens
rådgif-vare och sedlige vägvisare. Äfven vid flere kejsares
hof funnos sådane. Det är svårt att inse, huru de
kunde åtaga sig sådana befattningar, såvida icke de
själfve varit välburgne eller rike män, ty de fleste
emot-togo ingen lön eller betalning. När detta någon gång
skedde, vardt det föremål för klander. Man ansåg,
att filosofien nedsattes, om dess idkare emottoge nå*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 20 13:41:50 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrfilosof/4/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free