- Project Runeberg -  Filosofiska föreläsningar / 4. Föreläsningar öfver antropologi och moralfilosofi. Hållna i Göteborg höstterminen 1878 /
159

(1900-1901) [MARC] Author: Viktor Rydberg With: Robert Höckert
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver antropologi och moralfilosofi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och frånstötande. Sin lägre mänskliga natur
betraktade stoikern som ett vilddjur, hvilket icke
kunde tämjas, utan måste af den förnuftiga viljan
städse hållas i band och bur, och ehuru vi sett, att
den senare stoicismen var genomträngd af ett starkt
syndmedvetande, var detta dock alltid i fara att
till-bakaträngas af den segerstolthet stoikern kände, då
han förnam, huru hans viljestyrka genom den
ständiga öfningen och själfpröfningen tilltog och närmade
honom det mänskliga ideal, som han för sig
uppställt. Stoicismens ideal var den i alla lifvets
skiften oförskräckte, från den strängt moraliska
ståndpunkten orubblige mannen, hvilken är lika likgiltig
mot ödets slag och människors hot som han är
finkänslig och noggrant uppmärksam för rösten, som
hviskar i hans samvete. Han bemödade sig mer om
de kraftiga dygderna än om de milda, och han var
nästan lika misstänksam mot det älskvärda i den
mänskliga naturellen, det mänskliga känslolifvet, som
han var det mot det lägre och själfviska i dess
uppenbarelser.

Man skulle trott, att stoikern, som ansåg för
sin skyldighet att vara en verksam medborgare och
deltaga i alla sträfvanden för det mänskliga
brödra-samfundets bästa, skulle i sitt lugna och kraftiga
pliktmedvetande vara likgiltig för döden och föga
sysselsätta sig med dödstankar — att han med andra
ord skulle hylla Spinozas sats: »att den vises rätta
studium icke är huru han skall dö, utan huru
han bör lefva». Så var det likväl icke. »Memento
mori», »tänk på döden», genomgick stoikernas skrif-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 20 13:41:50 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrfilosof/4/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free