Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver antropologi och moralfilosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är honom förborgadt. Men klokhetsmoralen, som
stod så vacklande på sin rent jordiska mark,
infinner sig nu äfven här och söker sig en fastare
grundval på denna himmelska förhoppning, ehuru denna
grundval verkligen är för god för en sådan byggnad.
Och därmed uppstår nu den så kallade
transscen-denta, på lifvet efter detta räknande klokhetsmoralen,
som, då hon bjuder oss försaka jordiska njutningar
för himmelsk lycksalighet och framför allt bjuder
oss att icke köpa jordiska njutningar med onda
gärningar, gör detta i själfva verket endast därför, att
vi därmed offra ett mindre och förgängligt godt för
ett varaktigt och oändligt mycket större. Det är
antagligt, att öfvertygelsen om en vedergällning efter
detta lifvet har verkat ganska nyttigt genom att
främja goda gärningar och hindra onda, och det är
säkert, att en sådan öfvertygelse kan förefinnas äfven
hos dem, som med ovilja visa all klokhetsmoral.
äfven den på himmelen spekulerande, ifrån sig. Men
lika visst är äfven, att den transscendenta
klokhetsmoralen är lika teoretiskt bristfällig och i praktiskt
afseende lika förvirrande för uppfattningen af godt
och ondt som den jordiska klokhetsmoralen, ja
kanske ännu mer än denna. Detta erkänna också
många upplysta teologer, som också fördenskull
fordra, att människan skall göra det goda och
underlåta det onda icke af beräkning på lön eller straff,
utan emedan Gud, som kräfver af oss ett rent och
oegennyttigt sinnelag, älskar det goda och afskyr det
onda.
Emellertid begår Hartmann det felet att antaga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
