Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. En natt vid hafsstranden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tärningarne rullade, vilda blickar följde dem, skrattsalvor
och svordomar genljödo i kretsen af de spelande.
Andra grupper befunno sig omkring ett vinfat,
hvars innehåll flitigt anlitades. Alla voro rusiga, men
ölsinnet visade sig under olika gestalter. Somliga
grälade och hade knifvarne dragna till angrepp eller
försvar; andra sjöngo med bägaren i hand; andra
omfamnade hvarandra under försäkringar om vänskap i
döden; en och annan vandrade för sig sjelf, tyst och
sluten, måhända rof för samvetsqval; slutligen funnos
två eller tre, som redan voro i medvetslöst tillstånd
och, undansparkade af kamraterna, sofvo i en vrå af
däcket.
I afseende på språket rådde bland de vilda
sällarne en babylonisk förbistring. Man hörde plattyska,
engelska och lingua franca; endast ett fåtal voro, att
döma af språket, bördiga från Norden.
— Lefve vår kapten! ropade några vid åsynen
af dennes befallande gestalt.
— Ned med Ruys! Ned med Holländaren! skreko
andra, och besättningen skockade sig omkring
kaptenen, för att frambära sina klagomål öfver den
fångenskap de måst uthärda.
— Är det er egen befallning, kapten, eller är
det Holländarens påhitt, att vi ej få gå i land?
frågade en å de öfriges vägnar.
— Öfvertygen er nu! öfvertygen er! sade Ruys och
vandrade med händerna i byxfickorna mellan de rusige
fribytarne, som betraktade honom med hotande blickar.
— Befallningen förskrifver sig från mig, sade
kaptenen lugnt. — Tron J, karlar, att Ruys skulle
våga pådikta mig en order? Emellertid är fångenskapen
snart slut. Vid daggryningen hissa vi segel och gå till
Stockholm.
— Hurra! skrålade hopen till svar på detta löfte.
— Och nu, Ruys, skall du se till, att manskapet
får en glad natt, fortfor fribytarehöfdingen. —
Hvad är det för vin, detder? Hit med en bägare!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
