- Project Runeberg -  Fribytaren på Östersjön (2. uppl.) /
8

(1866) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. En natt vid hafsstranden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bastingeringen och stirrade på månen, som just nu gick
ned bakom skogen. Dess sista strålar dallrade på
de sofvande fribytarnes bleka anleten.

De fleste lågo orörlige, som om de redan hvilat i
Dödens armar. Andra tycktes i sömnen vara gripna
af ångestfulla aningar; deras bröst arbetade, deras
armar höjde sig, för att i nästa ögonblick kraftlöst
sjunka tillbaka.

Ett besynnerligt, sorlande ljud nedifrån fartygets
botten väckte kaptenen ur hans månskensbetraktelser.
Han vände sig om. Ruys stod med likblekt ansigte
framför honom.

— Det är gjordt, sade han och fattade jullens
fånglina.

De stego i jullen och sköto ut. Sedan Ruys
rott en stund, befallde honom kaptenen att hvila på
årorna. Han ställde sig upp, svepte kappan omkring
sig och betraktade det sjunkande fartyget. Månen
var nu nedgången, och skonertens ytterlinier urskildes
blott oredigt bland nattens skuggor, mot hvilka en svag
början till daggryning kämpade vid östra himlaranden.
Ett häftigt brusande tillkännagaf emellertid det
ögonblick, då vågorna i segerfröjd slogo tillsammans öfver
sitt rof. Vattnet upprördes på en betydlig omkrets,
och några svallvågor förde till stranden det budskap,
att ett af hafvets flytande helveten, den fredliga
handelns plågoris, var försvunnet.

Då de begge männen uppstigit på stranden, sade
kaptenen:

— Du måste straxt efter soluppgången vara i
Stockholm. Här i nejden får du under intet vilkor
visa dig, och tillsvidare äro vi för hvarandra
fullkomligt främmande. Dina papper äro i ordning. Du
stannar öfver vintern i hufvudstaden och afvaktar mina
ordres. Nästa sommar skola vi åter arbeta
tillsammans.

Ruys hade satt sig på en sten vid stranden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:24:34 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrfribyt/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free