- Project Runeberg -  Fribytaren på Östersjön (2. uppl.) /
13

(1866) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

trädgårdsmästaren på Sjövik, red tyst bakom sin herre, utan att
våga språka an honom. Gossen fördref emellertid
tiden angenämt nog med att betrakta sitt livré, i
hvilket han nu för första gången uppträdde inför godsets
folk. Han beundrade skiftesvis den skarlakanröda
tröjan, de gula skinnbyxorna och de stora, med sporrar
försedda ridstöflorna, i hvilka hans vador funno lika
godt svängrum, som Don Quixotte skulle funnit i
Rolands rustning.

Vägen förde de begge ryttarne längs stranden af
en liten insjö, på hvars motsatta sida, bakom en
gulnad björkdunge, framlyste den hvita fasaden af
Signildsborgs herregård, tillhörig friherren Johan Skytte,
broder till riksrådet Bengt. Att det ej var hans
herres afsigt att besöka grannen på Signildsborg, fann
Petrus ... så hette den unge ridknekten ... deraf, att
den förstnämnde, i stället för att taga vägen till
venster, vände sin häst mot granskogen till höger.
Med en suck, som gällde den vackra kammarjungfrun
hos friherrinnan, styrde Petrus sin häst i samma
riktning. Man red ännu en half timme under den
djupaste tystnad, och utan att en menniskoboning var
synlig. Men plötsligt bröts tystnaden af ett utrop
från den unge ridknekten, hvars ögon sedan en stund
noga mönstrat omgifningen och nu voro riktade på
vägen framför honom.

— Håll, nådig herre! ropade han och svängde
sig hastigt från hästryggen.

Drake höll in sin gångare och vände sig om i
sadeln.

— Hvad står på? frågade han.

I stället för att svara, sprang Petrus förbi hans
häst och visade med hemlighetsfull uppsyn på ett
tvärsöfver vägen liggande föremål.

Detta föremål, som så ådragit sig hans uppmärksamhet,
var ingenting annat än en stake, försedd i
ena ändan med ett krokigt jern.

— Tror ni, nådig herre, att denne ligger här för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:01:53 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrfribyt/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free