- Project Runeberg -  Fribytaren på Östersjön (2. uppl.) /
66

(1866) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

åt genom snödrifvorna, att det kunde skrämt en
erfarnare person än Ellen, helst om man närmare
gif-vit akt på det dystra och hotande uttrycket i
pre-stens svart muskiga ansigte.

— Käre bror går alltför fort, sade den tjocke
och i tunga kragstöflor utstyrde länsmannen pustande.

— Vi komma tids nog in i den kulan ändå. Förlåt
mig, kära bror, men jag måste be dig stanna ett
ö-gonblick och låta mig hemta anden. Pul Ursäkta,
att jag frågar ännu en gång... kära bror vet, att
jag icke är rädd för sjelfve Fan . . . men är du väl
beväpnad med andans vapen ?

— Helvetets portar skola icke vara oss
öfver-mäktiga, svarade Suenonius. - Frukta icke bror Jöns!

— Frukta? Hvem talar om fruktan? Tror
kära bror, att jag är rädd? Jag påyrkar endast
för-sigtighet. Försigtighet är alla dygders moder.

Länsmannen pustade £nnu några ögonblick, lik
en tröttkörd häst, och fortsatte derefter marschen med
ökadt mod, då hau såg förtruppens säkra hållning.
Han ansåg det emellertid icke vara alldeles onödigt
att för sig sjelf upprepa ett slags besvärjelseformel,
den han lärt i sin barndom och nu, i grefvens tid,
erinrade sig:

»Jöns, det är mitt namn,

Mig till heder och ingen skam;

Det är mig i dopet gifvet
Och i lifsens bok inskrifvet.

Mörkrets furste, flykten tag!

Bort, du svarte afgrundshund!

Ty ditt välde afsvor jag
I mitt döpelseförbund »

Mumlande dessa ord inträdde länsmannen tätt
bakom presten i Ingrids stuga.

— Guds fred! sade Suenonius, i det han
kastade sin blick kring rummet och derefter fäste den på
Ingrid. — Jag kommer till dig, qvinna, i Herrans
namn och å mitt heliga embetes vägnar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:24:34 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrfribyt/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free