- Project Runeberg -  Fribytaren på Östersjön (2. uppl.) /
68

(1866) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— En så öppen fråga kräfver ett öppet svar’
gaf Ingrid till genmäle. — Jag och mitt barn förrätta
vår andakt här hemma genom läsning af Guds eget
rena och tydliga ord. Men edra predikningar förstår
jag icke: ni talar om papister, kalvinister och
syn-kretister och nedkallar Guds förbannelse öfver deras
hufvuden. Det finnes i verlden nog hat och kif, utan
att man behöfver höra sådant från predikostolen.

Suenonii svartmuskiga ansigte svartnade ännu mer,
och hans blick glödde under de buskiga ögonbrynen.

— Skrif, sade han till länsmannen, som nu ur
siu ficka framdragit ett ark papper, jemte bläckhorn
och penna, och lagt det på bordet bredvid prestens
bibel, den han, såsom ett säkert värn mot förhexning
och trolleri, makat så nära sig som möjligt; — skrif,
att denna qvinna öppet förklarat, det hon ej besöker
kyrkan, emedan der utlägges den rena evangeliska
läran och fördömas papistiska, kalvinistiska och
svn-kretistiska villfarelser.

— Skall ske, sade länsmannen och förde
pennan till papperet, men lade den åter bort, sedan han
ritat en bokstaf och gjort en stor plump.

— Kära bror, sade han, med tanken på den
kinkiga stafningen af ordet synkretist, — jag känner
mig så häpen öfver detta gudlösa svar, att min hand
nekar sin tjenst.

— Jag förstår, inföll Suenonius, — Satan kan
döfva armar, det är kändt, och han vill här komma
siu tjenarinna till hjelp.

— Tillåt mig föra protokollet, sade den unge
friherren; — äfven min ene arm är visserligen
döf-vad , . .

— Såå! utbrast Suenonius och länsmannen på
en gång, och den sednare företedde en bild af den
djupaste förskräckelse.

— Men orsaken dertill, fortfor Adolf — är det
fall, jag gjorde, då min släda stjelpte i natt under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:24:34 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrfribyt/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free