- Project Runeberg -  Fribytaren på Östersjön (2. uppl.) /
71

(1866) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

af gudlösa skrifter, som en gång med sina författare
skola uppbrännas i den eviga elden... det kommer
sig af den förbannade Cartesius, som redan erhållit
sin dom och nu dväljes i det yttersta mörkret, dit
ock alla hans lärjungar skola samlas. ..

— Jag märker, att ni snokat bland mina böcker,
inföll Adolf. — Men upphör nu med edra anathemer
öfver Cartesius och fortsätt, öm det lyster er, ert
förhör! Jag fortsätter att anteckna...

— Det kommer sig, fortfor Suenonius, — af den
förhexade luften i detta hus, hvilken lätt angriper ett
redan genom ogudliga studier från Herren till det
onda bortvändt sinne. Filosofer, magici och trollkonor
tillredas i samma afgrundens gryta. Uppteckna ni
nådig herre, efter er uppfattning! Jag hafver ett
godt minne, och den här närvarande lagens tjenare
likaledes. I dem skola vi uppteckna.

— Visserligen, visserligen, med friherrens
benägna tillåtelse, sade länsmannen tankspridd och fortfor
att mumla för sig sjelf:

»Jöns är mitt namn &c.»

— Min andra fråga till dig, Ingrid på
Tallmos-sen, är, om du vill erkänna, att du är erfaren i
åtskilliga hemliga konster, såsom att bota menniskor och
kreatur medelst trollsalvor och besvärjelser, fortfor
Suenonius.

— Jag svarar härpå, att jag är något erfaren i
konsten att bota menniskor, icke medelst trollsalvor och
besvärjelser, utan medelst salvor och andra
läkemedel, tillredda af örter, dem försynen för sådant
ändamål låter vexa på våra marker. Besvärjelser känner
jag icke, och jag tror, att sådana skulle mer lända
till skada än nytta. Men innan jag på mina likar
vågar anlita de medel, om hvilkas gagn eller
skadlighet i olika fall jag, en fåkunnig menniska, endast kan
dömma af sannolikheter och osäkra tecken, plägar
jag alltid bedja en tyst bön till Gud, ty deraf tycker
jag, att min inblick i sjukdomen klarnar, och att mitt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:01:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrfribyt/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free