- Project Runeberg -  Fribytaren på Östersjön (2. uppl.) /
101

(1866) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

alla andra konungar och furstar af fruktan för
dennes vexande makt skola trakta efter den inspärrades
lif. Den lyckligaste lott, en upptäckt adept har
att vänta, är lifstidsfängelse i ett torn, vid hvars
port lönnmördare lura. Ni förstår nu måhända,
hvarför rabbi Chisdai ben Israel fruktade att väcka
uppseende. Jag har förut berättat, huru tinkturen
kom i mina händer. Rabbinen hade på sina
handelsresor vågat sig in i Spanien. Inqvisitionens
skarpa ögon genomskådade dock hans förklädnad,
och den gamle mannens lott hade blifvit att
figurera vid nästa autodafé, om ej det allsmäktiga
guldet hemligen öppnat hans fängelses port och genom
tusen faror banat honom väg till Cadiz, der han
räddade sig ombord på mitt fartyg. Jag lofvade att
föra honom till Holland, det Förlofvade Landet för
vår tids Israeliter. Då han emellertid under
sjöresan insjuknade och kände dödens annalkande,
upptäckte han för mig de begge silfverflaskornas
märkvärdiga innehåll och gaf mig dem af tacksamhet för
den tjenstvillighet, jag visat honom. Men sjelfva
sättet, hvarpå denna tinktur tillverkas, guldreceptet,
är en hemlighet, som han tog med sig i den graf,
jag beredde hans lik under böljorna.

        — Att ni ej aftvang honom denna hemlighet!
utbrast Drake.

        — Hvad fruktar en man, för hvilken grafvens
dörr redan är öppnad? Och för öfrigt skulle ingen
tortyr förmått aftvinga honom den. Han sade kort
före sin död till mig: »Jag har hunnit alkemiens
slutpunkt: jag är adept. Men döden skall trycka
inseglet på min hemlighet. Om jag upptäckte den,
skulle jag blifva mitt folks förbannelse och göra det
större skada än den, som folkens alla tyranner, från
Nebukadnezar till de nu lefvande, tillfogat det. Ty
mitt förströdda folks styrka ligger numera ej i spjut
och stridsvagnar: den sköld, det håller mot sina
förföljare, den planka, hvarpå det sväfvar bland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:24:34 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrfribyt/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free