- Project Runeberg -  Fribytaren på Östersjön (2. uppl.) /
121

(1866) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tasi i hög grad retlig. Hans studier hade
uteslutande varit riktade på theologien, och sin från
em-betsförrättningar lediga tid tillbragte han med
läsning af de digra latinska luntor, som Tysklands
lutherska theologer hopskrefvo mot olika tânkandç,
och i hvilka hvarje den minsta dogmatiska
skiljaktighet framställdes såsom en mensklighetens
lifs-fråga för tid och evighet. Anlag och studier hade
med ett ord bildat honom till svärmare och
fanatiker, hätsk mot enhvar, som ej delade hans
öfver-tygelse, just emedan hela hans varelse sammansmält
med denna, och mäktig af de största uppoffringar för
den sak, som han en gång för alla omfattat.

I en sådan själ fann den smygande farsoten
lätt insteg. Den utsåg offer och den u^åg bödlar,
de ena och de andra smittade af samma vansinne.
Suenonius skulle blifva en af de sednare. Vansinnet
har redan fattat mannen; hans fantasi hvimlar af
bilder utaf onda andar, trollkarlar och hexor, hans
själ frossar i sina tankar på förföljelser, tortyr och
flammande bål.

Och likväl är mannen i viss mening icke
vansinnig, ty hans tillstånd är för sin tid normalt ; der
samma galenskap smittat de fleste, är det blott den
friske, som behöfver frukta dårhuset.

Suenonius var i detta ögonblick ännu mer
upprörd än eljest, ty hans fåfanga hade under förhöret
med Ingrid blifvit sårad i sin ömtåligaste punkt.
Såväl hon som den unge Skytte hade vågat yttra
ett ogynnsamt omdöme öfver de predikningar,
hvarmed han Söndagligen undfägnade sin församling, och
i hvilka han utandades hela glöden af sin theologiska
öfvertygelse. Han ville emellertid ej tillstå för sig
sjelf, att hvad han kände häröfver, var hätskhet,
härledd af sårad egenkärlek; nej, det var smärta
öfver tvenne själars tillstånd, af hvilka den ena
redan var såld åt Djefvulen, den andra svindlande på
Fribytaren. 6

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:24:34 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrfribyt/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free