- Project Runeberg -  Fribytaren på Östersjön (2. uppl.) /
136

(1866) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dig till ett mord, om ej en i detta ögonblick
till-städeskommande persou gjort, hvad Suenonius ej
skulle hunnit göra: ryckt vapnet ur hans händer.

Den nykomne var Adolf Skytte, som från en
annan sida auländt till prestgården.

Han behöfde blott kasta en blick omkring sig,
för att ana hvad som passerat. Tvekande ett
ögonblick, om han skulle skynda efter Ingrid och Ellen
eller vända sig till pastorn, på hvars ansigte han
läste den vildaste förbittring, beslöt han sig för det
sednare, ehuru han insåg, att tillfallet, na mindre
än annars, gynnade en förbön för hans skyddslingar.
ödet kunde ej fört honom dit i en olyckligare stund
än denna.

Suenonius emottog* den unge Skytte med en
mörk blick. Fru Suenonia, som vid länsmannens
sida åskådat uppträdet med Ingrid, skyndade
der-emot ut, neg djupt för den förnäme gästen och bad
honom under många onödiga ursäkter att stiga in.

Då Adolf befann sig ensam med länsmannen
och pastorn, frågade den sistnämnde i afmätt ton:

— Hvarmed kan jag vara nådig herrn till
tjenst?

— Jag kommer, sade Adolf, i det han slog
sig ned i prestens soffa, — jag kommer för att äska
en förklaring af er öfver de afsigter, ni hyser mot
de begge qvinnor, som ni nyss visat från er tröskel.
Jag misstänker, att dessa afsigter icke äro de bästa.

— Nådig herre, er far känner mina afsigter
mycket väl. Vänd er till honom, och han skall
nog gifva er tillräckliga upplysningar i ämnet. Det
enda, han icke känner, men hvarom jag i sinom
tid skall underrätta honom, är den besynnerliga
vänskap, ni hyser för hexan och hennes dotter. Jag
vet, att ni föraktar er gamle lärares råd, nådig
herre; annars skulle jag säga: akta er själ för
Djef-vulenl Han försticker sig stundom bakom ett vac-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:01:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrfribyt/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free