Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tiga varelser stå i förband med onda öfvernatnrliga
makter! Hvad skulle fresta dem till ett sådant
förbund? Hvilka förmåner skulle kunna uppväga de
förföljelser, för hvilka de blifva utsatte, den afsky,
hvarmed menniskorna stöta dem från sig, deras
fruktan och samvetsagg och framför allt deras
visshet, att de förspillt sin själs salighet? Endast de
mest lockande jordiska förmåner, höghet, ära,
rikedom och skönhet skulle kunna motväga allt detta
hos en lättsinnig, förderfvad eller genom nöd och
elände förtviflad menniska. Och likväl se vi dem,
som misstänkas såsom hexor, vara rof för
fattigdom, förakt och bräckligheter. . .
— Yänta, nådig herre, inföll Suenonius, —
ni förbiser, hvilken lockelse det-onda och förbjudna
i sig sjelf eger för den förderfvade menniskonaturen,
helst om det insveper sig i det hemlighetsfulla; ni
förbiser, huru förledande det är att genom mystiska
medel förmå beherrska naturen, om ock detta välde
inskränker sig till att kunna skada medmenniskor,
utan att gagna sig sjelf, samt skåda in i det
tillkommande. Ensamt detta är tillräckligt att
förklara, hvarför en menniska af fri vilja afsäger sig
Gud och förskrifver sig till Djefvulen. Men denne
sednare eger ännu flera mäktiga lockelser. Han
känner vårt kötts svagheter och begagnar sig deraf.
Ni säger, att det afgrundens anhang, som jag vill
atrota, lider af nöd, förakt och bräckligheter.
Ja-väl, sådan är i allmänhet deras yttre ställning, men
jag vill visa er sakens dolda frånsida. Ingen
hednisk furste förmår med all sin makt frambesvärja
åt sig sådane köttsliga njutningar, som de; ingen
syndig ung Epicurus vältra sig i sådan vällust som
dessa åldriga qvinnor, hvilkas lifssaft är förtorkad.
De fara, när de så vilja, till gästabud hos
mörkrets farste, de frossa vid hans bord af rätter till
smak och utseende de läckraste, fast de äro idel
uselhet, de berusa sig af drycker, i hvilkas sötma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
