- Project Runeberg -  Fribytaren på Östersjön (2. uppl.) /
149

(1866) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hjertefröjd, afstod likväl Petras, sedan det en gång
förorsakat en gammal man klämda fingrar och en
svullen näsa; hvilket bevisar, att Petrus ändock icke
alldeles saknade besinuing.

Det var en lycka för det skinn, hvarmed naturen
beklädt denne slyngels lekameff att han just för sina
pojkstrecks skull blifvit gunstling hos gårdsfogden på
Sjövik. Till följe af dennes rekommendation antog
honom herr Gustaf till page och ridknekt. 1
egenskap af sådan fick Petrus följa sin herre på dennes
utflykter och kom så äfven en gång till Signildsborg,
der ingenting behagade så mycket honom som den
vackra och glada kammarjungfrun. Från det
ögonblick, då deras i lika grad muntra och spelande ögon
först mötte hvarandra, kom Petrus till den
erfarenhet, att han icke längre var gosse, utan yngling.
Deras bekantskap började med guabb, kif och glåpord
och fortsattes under hvarjehanda spratt, af hvilka det
sista, värsta eller bästa, var det, att de stulo
hvarandras hjertan. Om denna stöld komrao de
ömsesidigt under fund derigenom, att de saknade hvarandra,
då de voro åtskiljda, huru mycket de än grälade och
retade hvarandra, då de voro tillsammans. Och då
nu Petrus började misstänka, att kusken på
Signildsborg hade ett godt öga till Johanna, tänkte han:
»bättre förekomma än förekommas,« och friade en vacker
aftonstund till flickan med följande ord:

— Hör du, Johanna, skulle du icke bli rasande
glad, om jag på rent allvar sade dig, att jag tycker
om dig och ville ha dig till min hustru?

— Och skulle du icke bli bra snopen, Petrus,
om jag sade dig, att du är en egenkär narr, ifall du
tror, att någon flicka kan tycka om dig och vilja ha
en sådan en till man?

— Jo, jag skulle bli mycket snopen, Johanna,
ty jag har alltid trott, att köksan derhemma har
sina egna afsigter, då hon lägger de bäste bitarne på
mitt fat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:01:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrfribyt/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free