- Project Runeberg -  Fribytaren på Östersjön (2. uppl.) /
158

(1866) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Om mig? inföll Petras icke litet öfverraskad
och stolt. — Hvad sade hon, Johanna?

— Hon frågade, om jag älskade dig uppriktigt
och af allt mitt hjerta . . .

— Du svarade naturligtvis: kära fröken, hvilken
flicka kan annat än älska Petrus?

— Nej, genmälde Johanna med en blandning af
skalkaktighet och älsklig uppriktighet; — jag svarade:
Gud skall veta, att Petrus är en ful pojke och färdig
till all odygd, men ändå, min goda fröken, har mitt
hjerta fäst sig vid ingen annan, och jag kan aldrig
låta bli att älska honom.

— Nå, det var bra svaradt, om du också ljög
litet i början, utbrast Petrus och klämde Johannas
hand duktigt i sin. — Men sade fröken något mera?

— Jo, hon yttrade några ord så allvarsamt och
ändå så vänligt, att jag aldrig glömmer dem. Om
du älskar Petrus och han dig, sade hon, så lek aldrig
med hans hjerta, Johanna, ty det är grymt och kan
göra både honom och dig olyckliga.

— Ack, sade hon det? inföll Petrus andäktigt.

— Ack, den goda fröken! Gud välsigne henne! Hon
är visst icke galen; tvärtom: aldrig har det gifvits en
förståndigare menniska. Men säg mig nu till slut:
hvad är det, som vållar hennes svåra sorg? Du vet
det dét nog, Johanna.

— Hvad du är nyfiken! Det är ju en sak, som
icke angår dig. Jag har sagt så mycket som du iår
veta. Gå nu! Sednare i qväll träffas vi igen, och
då skall du noga underrätta mig om allt, hvad du
sett och hört. Nu går du bort till Ingrids stuga och
lyssnar utanför fönstret: om du då hör friherrens röst,
skall du titta in och försöka utspana hvad de hafva
för händer derinne. Men glöm icke att läsa dina
böner, då du kommer nära stugan! Det är alldeles
nödvändigt, Petrus.

— Det behöfver du icke påminna mig om . . .
Men, tilläde Petrus betänkligt, — passar det sig för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:24:34 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrfribyt/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free