- Project Runeberg -  Fribytaren på Östersjön (2. uppl.) /
174

(1866) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ytterligare eggad, skalle i förväg gifva sig luft mot
hans offer, innan de hunnit att på lagenligt sätt bli
torterade, öfverbevista, domfällda, halshuggna och brända.

Sedan den första störtskuren af anklagelser mot
de af pastorn utpekade qvinorna hade fallit, kom,
medan han ordnade och upptecknade dessa, nästan
dagligen ett eller annat af hans får och frambar
anklagelser, icke blott mot de ifrågavarande för hexeri
misstänkta personerna, utan äfven mot andra, som
hitiutills ej varit misstäukta. Ja, det hände tillochmed,
att en ung piga, med vansinning fasa målad i sina
anletsdrag, anklagade sig sjelf såsom hexa och på
sina knä anropa Suenonius att rädda hennes själ,
om det ock skulle ske på bekostnad af hennes
jordiska lif. Farsoten började nämligen gripa omkring sig.
Suenonias häpnade: han såg floden svälla på ett
förfärande sätt och ansåg sig böra tillgripa första, bästa
medel att få en damm uppkastad mot dess vågor.
Han öfvergaf sin första, af lagman Sk ytte understödda
plan att först inhemta de vise männens i theologiska
fakulteten och domkapitlet mening, och beslöt att med
stöd af de talrika bevis, han ansåg sig ega, och den
klagan, som öfverallt blaud folket uppstämdes, genast
vid häradstinget anklaga Ingrid på Tallmossen och
hennes dotter, Karin på Moen och de öfriga värst
anskrifna qvinnorna för trolldom, samt fordra deras
skyndsamma fängslande.

Knappt hade detta beslut blifvit fattadt, förrän
han satte sig ned och skref följande bref till lagman
Johan på Signildsborg:

»Högvälborne herre! Jag hafver förut tillskrifvit
eder och sagt, af hvilka besvär min tid är upptagen,
så att jag ej hunnit besöka edert välsignade hus och
och raundtligen meddela allt det märkliga, som jag

v sedan vi sist råkades har erfarit. Nu skrifver jag,
för att säga eder, att jag är betagen af stor ängslan,
ty jag ser, att hela min hjord skall förderfvas, om
jag måste dröja och invänta befallningen, huru jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:24:34 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrfribyt/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free