Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nnder förhöret i Ingrids stuga och öfvergick derefter
till en redogörelse for det besök Adolf hade gjort i
prestgården samma afton, Suenonius återvändt från
sin visitation hos Karin på Moen. Att denna
redogörelse var hållen i de mörkaste färger behöfver icke
påpekas, men vi böra, ledda af rättvisa mot mannen,
tillägga, att han ej med vett och vilja doppade sin
pensel i lögnens färger; han målade samvetsgrannt,
och de mörka slagskuggor, som kastades öfver taflan,
härflöto från hans uppfattning af saken.
— Det är förfärligt att tänka derpå ... det
söndersliter mitt eget hjerta . . . och det måste krossa
ert, nådige herre, så slutade han sin berättelse;
men er sons mun var full af hädelse mot vår heliga
lära; ingen af mörkrets anda ii.gifven filosof har
vågat yttra sådana blasfemer ... En obetydlighet mot
detta och hvarpå jag lägger jemförelsevis ringa vigt,
var, att han hotade mörda mig, om genom mitt
förvållande ett enda hår krökes på de begge qvinnornas
hufvuden. Just så föllo hans ord. Jag är också
redo att låta offra mitt lif för Herrans sak . . . Må
er son taga det!
— Jag är en olycklig far . . . dessa voro’ de
enda ord, som under pre stens berättelse åtskilliga
gånger undföllo lagman Johan. Gubben hade sjunkit
tillsammans i sin länstol, och hans ögon nästan
betäckts under valkarne af hans sammandragna ögonbryn.
Men när Suenonius ändtligen tystnade, steg herr
Johan upp, rättade sig och sade med fast röst:’
— Det är slut: under mitt tak far denne usling
icke längre vara.
— Håll, nådig herre, inföll Suenonius; —
besluta ingenting förhastadt! Yi må betänka, att om
herr Adolf än genom syndiga studier beredt sin själs
jordmån till emottagande af afgrundens utsäde, så är
han dock här att betrakta såsom ett beklagansvärdt
offer för ondan list och försåtliga anläggningar, för
hvilka äfven den bäste kan falla. Jag anar hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
