- Project Runeberg -  Fribytaren på Östersjön (2. uppl.) /
194

(1866) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Man skulle kunna tvinga henne att tillreda en sådan
motdryck åt herr Adolf. I alla händelser böra vi
skaffa oss visshet, huru saken förhåller sig.

— Ni har rätt! Att jag ej sjelf kom på den
tanken! sade lagman Johan, hvars mod lifvades af
denna utsigt. — Vi skola genast låta hitföra Ingrid
på Tallmossen. Jag vill på ögonblicket gifva
befallning der om.

— Ännu bättre vore det att hitföra hennes
dotter, anmärkte Suenonius. — Hon är ung, hennes
hjerta vekare, hennes förmåga att slingra sig undan
med klyftiga svar mindre öfvad, än hennes förbannade
moders. Jag tror mig till och med af hennes
an-sigte kunna döma, att hon ännu ej stigit högt i
Satans gunst, ehuru jag ej tror på möjligheten att rädda
hennes själ. Skola vi sända efter Ellen?

— Ja, ni har rätt; vi hafva större utsigt att
kunna framtvinga sanningen af henne, sade lagmannen.

Han ringde och befallde den inträdande tjenaren
att tillsäga länsmannen komma upp.

Länsman Askelin lemnade ölkruset, ur hvilket
han druckit tvemännings med gårdsfogden, inställde
sig genast och erhöll af lagmannen befallning att med
biträde af ett par tjenare så fort som möjligt
försäkra sig om Ellens person och föra henne till
Sig-nildsborg.

Länsmannen begaf sig på väg, åtföljd af tvenne
drängar och gårdsfogden, som hade sina särskilta skäl
att deltaga i äfventyret. Ölet hade stärkt
länsmannens mod, och bränvinsflaskan, som gårdsfogden
medtagit stegrade det ytterligare under vägen till något,
som i länsmannens eget medvetande förekom honom
som hjeltemod.

Skymningen hade längesedan bredt sig öfver nejden,
då Askelin oca hans handtlangare anlände till Ingrids
stuga. Just då länsmannen skulle öppna grinden, hade
en släda, förespänd med två hästar, upphunnit dem.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:24:34 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrfribyt/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free