- Project Runeberg -  Fribytaren på Östersjön (2. uppl.) /
203

(1866) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sakning och hofrätt och dom och så vidare ... Nu
är det just intet farligt å färde: bara ett litet förhör
inför lagmannen, och sedan kronoskjuts till Stockholm,
der du får bo i sjelfva kongliga slottet under kungens
egna rum . . .

, Ellen andades lättare; hon hade inbillat sig, att
man släpade henne rakt till bålet Efter en stunds
tystnad, frågade hon åter;

— Lagmannen är ju herr Adolfs fader?

— Jaha, det slår in, fast han just icke har stor
heder af . , nåja, det angår mig icke . . . Tig min
mun, så får du honung! . . . Herr Adolf, tiliade
han bakslugt, — är visst en god herre? Tycker du
icke det ? ; ,

— Ack jp! svarade Ellen och kände sig lifvad
vid tanken på, att det var Adolfs fader, inför hvilken
hon skulle inställas. Han måste, tänkte hon, vara lik
sin gode son, som hon så innerligt älskade och
välsignade.

Och under hela vägen sysselsatte sig nu hennes
tankar med Adolf; hau var det ankare, vid hvilket
hon i hopplöshetens natt sökte trygga sig* Hennes
gång blef lättare; hon tyngde ej mer på den
pustande länsmannen, hon fruktade nu. knappt det mål, till
hvilket hon fördes.

Då tåget,slutligen anländt till Signildsborg,
samlade sig genant allt gårdsfolket, kring de ankomna,
medan länsmannen och gårdsfogden lösgjorde deras
armar. Speglosor och uttryck af harm och afsky
regnade öfver de begge, qvinnorna, men de hörde det
icke. Ellen omfamnade sin mor, och hviskade:

— Trösta dig moder . . . och låt oss hoppas
på Gud!

— Äck, hap hafver tagit sin hand ifrån oss,
suckade Ingrid»

t*t Så, nu följer du mig upp till nådig
lagmannen, sade länsmannen, och fattade Ellen i armen. —
Och du, gårdsfogde, för in käringen någonstädes, så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:24:34 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrfribyt/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free