- Project Runeberg -  Fribytaren på Östersjön (2. uppl.) /
204

(1866) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att folket slipper gapa på henne, tilldess nådig
lagmannen bestämt, hvar hon tillsvidare skall
härbergeras . . . Kom nu, du lilla hår af Hin Onde!

— Vill man skilja oss åt? Skall ej min mor
följa med? utbrast Ellen.

— Hvad vill ni göra med min dotter? ropade på
samma gång Ingrid ångestfullt.

— Hå, ni får snart träffas igen. Ge er tillfreds!
sade länsmannen. — Bråka nu icke, utan släpp
vackert er dotter! Lagmannen väntar.

— Ljuger ni bara icke? frågade Ingrid
misstänksamt, idet hon ännu höll sina armar kring
flickans lif.

— Nej, du galna hexa, jag svär vid min
salighet, att du snart far återse henne. Intet krångel nu!

— Och ni svär, att ni ej skall plåga och
misshandla henne?

Länsmannen blef otålig och ryckte med våld
Ellen ur sin ängsliga mors famn. Derefter fördes de åt
hvar sitt håll, Insrid till en liten kammare i
flygelbyggnaden, till hvilken dörren bommades, och Ellen
vid länsmannens sida öfver gården åt det stora
her-regårdshuset.

Ingrid hade knappt hört dörren stängas bakom
sig, förrän hon i trots af sin moderliga^ängslan,
kände sig öfverväldigad af den djupa sömn, medelst
hvilken naturen söker bereda ny lifsolja åt en
slocknande organism. Det fanns i kammaren en säng, fylld
med halm och med ett groft lakan utbredt deröfVer.
Dit vacklade Ingrid, och det dröjde få ögonblick,
innan hon, med de blodiga, sargade armarna korslagda
öfver sitt bröst, slumrade in i en ljuf, svalkande dröm,
som spridde en bedräglig glädjeglans öfver hennes
an-sigte. Hon drömde, att hennes son återvändt såsom
en mäktig furste, att han kommit, för att rädda
moder och syster och öfver hafvéts böljor föra dem till
ett lyckligare land.

Emellertid gick Ellen, ledd af Jänsmannen, med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:24:34 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrfribyt/0206.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free