- Project Runeberg -  Fribytaren på Östersjön (2. uppl.) /
228

(1866) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

läsa de besynnerliga kråkfötterna, så bevisar det,
att ni är lärdare än jag, hvilket jag aldrig heller
haft skäl att betvifla. Säg, kapten, är det grekiska
eller hebreiska, eller hvad är det?

— Det är hvarken grekiska eller hebreiska,
min vän, utan en chiffer, som i allo hedrar
riksrådet Skyttes skarpsinnighet och uppfinningsförmåga.

— Och ni kan läsa den?

— Detta papper gifver mig nyckeln till
hemligheten.

— Men horn i all verlden har det kommit i
edra händer?

— Jag fann det en natt på bordet i Drakes
laboratorium och ansåg mig kunna taga det, i
ersättning för de många förtroenden just rörande den
här betänkliga saken, hvilka han i sin blindhet
velat skänka mig, men som jag tillbakavisat. I sitt
exalterade tillstånd, under inflytelsen af vinets
ångor vet han ej att hålla tand för tunga, så sluten
han annars är, ehuru jag ganska tydligt låtit
honom förstå, att det enda intresse, vi ega
gemensamt, är det, som förenar oss vid degeln, och att
ett förtroende, som jag ej begärt, icke binder mig
att handla i enlighet med hans planer eller att
förhålla sig overksam, om jag ogillar dem.* Jag har
varnat skurken . . . vaAat honom så skarpt, att
jag ett ögonblick fruktade att hafva väckt hans
misstankar . . . Min ställning, fortfor Yanloo, i det han
började gå fram och tillbaka genom rummet, — är
falsk. Den roll, jag här spelar, anstår mig icke.
Men jag måste fortsätta, tills sorgespelet är slutadt.

— Hvilken ömklighet! fortfor han efter en
stunds tystnad. — Jag har med forskande blick
vandrat genom detta samhälles höjder, och hvad har
jag funnit? Idel svaghet, lumpenhet och egennytta
hos de män, som stå vid statsskeppets roder.
Der-igenom är det möjligt, att en flock äfventyrare,
djerfvare än de, men af ännu sämre sedlig halt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:24:34 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrfribyt/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free