- Project Runeberg -  Fribytaren på Östersjön (2. uppl.) /
230

(1866) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vanloo tog de papper, Siguid lemnat honom,
genomögnade dem med en och annan blick på
chif-fernyckeln, och fortsatte derefter sin monolog:

— Sköna afsigter, dessa herrar hysa, sade
han. ~ Man kan icke neka, att de äro ganska
säkra på sin sak. „ De köpslå redan om huden, innan
de skjutit björnen. Nåja, de känna sina
motståndares erbarmlighet och veta, att folket skall förhålla
sig passivt, om de blott svepa sig i lagens mantel. . .
och det är en sak, som de förstå. De dela redan
gods och värdigheter sins emellan, och en af dem
föreslår till och med att frälsebönderna skola göras
till lifegna. Han åberopar grannriket Danmarks
och en mängd andra staters exempel, förklarar det
vara en skam för ett kristligt-monarkiskt samhälle
att hafva fria bönder, och slutar sin framställning,
å la De la Gardie, med en latinsk fras: ungentem
pung it, pungentem rustieus ungit*).

— Ha, utbrast Sigurd, som hitintills tyst åhört
Vanloo, — är det möjligt, kapten? Våga de
verkligen tala om något sadant? Göra bönderna till
lifegna! Godt ... då ha vi uppror i landet, och då
resa vi icke härifrån, utan att blanda oss i leken.
Jag är bondson, kapten, och ni är det äfven, fastän
ni har Folkungablod i edra ådror. Ha, kapten, låt
dem bara hållas! Jag känner de svenska bönderna:
de tåla mycket förtryck, så länge de inbilla sig vara
fria, men fråntager man dem också den
inbillningen, så tåla de intet alls. Icke sannt, kapten, ni
låter de der herrarne hållas?

Vanloo log, då han betraktade Sigurd. Denne
hade stigit upp från sin stol, hans ögon blixtrade,
han tummade, vred och skrufvade sina stora
mustascher med utomordentlig fingerfärdighet.

— Kapten, fortfor han, — vi hafva kämpat

*) »Smekad bonde dig slår, men slagen bonde dig
6mekar.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:24:34 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrfribyt/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free