- Project Runeberg -  Fribytaren på Östersjön (2. uppl.) /
259

(1866) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bror, skalle jag skratta rätt hjertligt åt dia
narrak-tighet, men nu känner jag förargelse deröfver, ty det
kommer att bli en visa för hela Stockholm.

— Ni ogillar således, att jag sökte rycka den
stackars flickan andan en skymflig misshandling . . .
att jag vill rädda oskyldiga, hvilkas lif sväfva i fara
till följe af fördomar, dera ni lika djapt som jag föraktar?

— Ja, i sanning, jag måste säga rent at, att jag
ogillar det på det aldra högsta. Den, som tågar i
härnad mot rådande fördomar, får dyrt plikta för
omaket; hans lindrigaste straff är att bli ansedd som narr
och svärroare.

— Jag väntade icke att få höra dylika ord af
er, min farbror. Skall man då af fraktan för åtlöje
qväfva sin känsla för mensklighet, sanning och rättvisa?

— Om jag besvarade den frågan med ja, skalle
da helt säkert atbrista i långa och många atrop öfver
din käre farbrors feghet, hjertlöshet, immoralitet och
så vidare. För att bespara mig detta, vill jag derför
alls icke besvara den, utan endast uttrycka min
förhoppning, att du med åren skall sansa dig samt bli
en så klok och förståndig menniska som någon annan
Da saknar ännu lefnadsk lokhet, min vän . . .

— Och jag hoppas, att jag aldrig skall
förvärf-va den, om det ej kan ske utan på bekostnad af det
ädlaste och bästa i menniskonaturen. Nej, min
farbror, edra förhoppningar skola aldrig uppfyllas: jag
skall aldrig bli en kall, beräknande, feg och krypande
usling utan heder och grundsatser. . .

— Så, så... redan i eld och låga! mumlade
riksrådet Bengt; — der ha vi de fruktade utropen ...
Men säg mig då, min gosse, hvad vill du bli?

— Hvad jag är: en hederlig man.

— Godt, godt. Men vet du, hvad som väntar
en hederlig man, om han uppträder mot tidens
ondska, flärd och fördomar?

— Menar ni martyrkronan ?

— Ack nej, narrkåpan, min vänl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:24:34 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrfribyt/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free