- Project Runeberg -  Fribytaren på Östersjön (2. uppl.) /
263

(1866) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

blick vägde mellan sin vrede och det skymfliga uti att
angripa en så rastad motståndare.

Men då den unge Skytte ej gjorde min af att
följa detta råd, gick Steinberg honom med raseri in
på lifvet. Adolf parerade flera stötar och begagnade
ett ögonblick, då hans häftige motståndare gjorde ett
nytt, misslyckadt utfall, för att ånyo slå honom med
värjfästet i ansigtet.

Askådarne voro i begrepp att helsa denna
lyckade, men ytterst oförsigtiga manöver med ett bravorop,
då Steinberg gjorde ett nytt utfall och sårade Adolf i
underlifvet. Ynglingen vacklade och föll i armarne
på dem, som ilat fram att stödja honom.

En af de närvarande skyndade genast till
närmaste fältskärsstuga för att anskaffa hjelp åt den
sårade, medan andra öppnade hans kläder och sökte
hämma blodflödet.

Föga kunniga i förbindningskonsten skulle de
svårligen lyckats häruti, om ej en man, som hitintills på
något afstånd promenerat fram och tillbaka i
trädgården, såsom en ointresserad åskådare af striden, nu
skyndat fram och biträdt dem i deras bemödande.
Det var en reslig mager och något krokryggig äldre
herre af löjligt utseende, klädd i temligen luggslitna
kläder.

— Gif plats, gossar, sade han i en trumpetande
ton, som utströmmade till hälften ur hans mun, till
hälften ur hans näsborrar, — jag förstår mig på
sådana här saker bättre än ni, och fullt så väl som våra
tyska fältskärer . . . Bah, fortfor han, i det han
lutade sig öfver Adolf och undersökte såret, — den
värjstöten gaf er icke respass till evigheten, unge man.

— Hvem är denderP.hviskade en i hopen.

Herrn, som denne fråga gällde, tycktes hafva

skarp hörsel, ty han svarade sjelf:

— Jo, mitt namn är Skutenhjelm, och att jag
är antiquarius kan ni se på dender gamla rocken.

Med dessa ord afkastade han nämnda plagg, sön-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:24:34 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrfribyt/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free