- Project Runeberg -  Fribytaren på Östersjön (2. uppl.) /
272

(1866) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sedan hon nigit för Adolf, vände hon sig till
sin herre med den frågan:

— Nå, hvad vitt han nu igen, herr antiqua-

rius?

— Duka upp en qvällsvard för tre personer!
befallde Skutenbjelm, i det han tände sin pipa.

— För tre personer? utbrast gumman. -—
Gu’-bevars, hvad herr antiquariusen nu vilt slå på stort!
Men hvarifrån vill antiquariusen ta den ene
tall-ricken? Han vet ju, att han bara har två!

— Surr rurr rurr! Tyst Kajsa! Du står ju och
förråder de djupaste hemligheterna af min
statshushållning.

— Ja, hela verlden må gerna veta, huru
antiquariusen hushållar, för det är oförsvarligt. Köper
han icke upp för flera hundra daler gammalt
onyttigt stenskräp och jernbitar och sådant der, men
tänk, en simpel lertallrick har han icke råd att köpa.

— Surr rurr rurr! Tyst, säger jag! . . . Och
låna mig den tallrick, som fattas!

— Ja, surr rurr rurr är det enda svar jag får, j
då jag vill tala förstånd med antiquariusen. Nå,

en tallrick kan han - väl få låna af mig, men huru
skola vi göra med maten?

— Vi skola naturligtvis äta upp den; det är
gifvet.

— Ja, men först ska’ jag väl skaffa den, kan
jag tro, och eftersom antiquariusen i afton slår på
stort, så nöjer han sig väl icke med den vanliga
anrättningen.

— Prat! Bulla upp hvad du har, utan krus,
gumma! . . . Förlåt mig, min unge vän, fortfor
Sku-tenhjelm till Adolf, — ni får bereda er på en
aftonmåltid, som endast med tillhjelp af den mest
utsväfvande inbillningskraft kan få en aflägsen
anstrykning af att vara lukullisk. Ni har främför er
en gammal ungkarl med mycket inskränkta anspråk
på sig sjelf, men mycket stora på sin gästs öflfcer-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:01:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrfribyt/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free