- Project Runeberg -  Fribytaren på Östersjön (2. uppl.) /
289

(1866) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

da rufvar på något ondt uppsåt. Begif dig
härifrån !

— Jag har kommit, för att öfver vara
ransak-ningen, svarade Adolf, — och lemnar ej stället,
förrän den är slutad.

Lagmannen qväfde en suck och vände sig med
rynkad panna bort. Han skulle velat säga mer,
men de närvarande herrarne och några af nämndens
medlemmar närmade sig honom.

Åtföljd af dessa återvände han till kullen och
utdelade några ordres till länsman Askelin och till
befalhafvarne för de närvarande truppafdelningarne,
som på landshöfdingens befallning blifvit dragna till
tinget, för att bevaka fångarne, skydda dem mot
allmogens sjelfhämd och i öfrigt upprätthålla
ordningen och tingsfriden. Sedan dessa ordres blifvit
utdelade, såg man lagmannen med pastor
Suenoni-as, herrarne och nämndemännen begifva sig till
tingshuset; medan de anklagade, omgifne af ryttare och
fotknektar, fördes till det i grannskapet belägna
häktet. Folkmassan delade sig: de, som voro
betänkte på att i tid försäkra sig om goda
åhörareplatser, skyndade till tingshuset, hvars sal och
förstuga snart voro öfverfyllda: en annan, nyfiken och
förbittrad hop trängdes under skymford och
förbannelser kring det sorgliga tåg, som skred mot
häktet: en tredje skockade sig kring kullen, på
hvilken länsman Askelin, omgifven af sina
fjerdings-män, nu uppsteg och med högan röst förkunnade,
att alla, män, qvinnor och barn, som blifvit
instämda till tinget för att vittna, skulle församlas
vid tingstugans trappa och stanna der, tilldess de,
hvarefter annan, blefve uppropade att infinna sig
vid dombordet.

Adolf sällade sig till dem, som följde de
anklagade. Han såg Ingrid vackla framåt, stödjande
sig på Ellen, kring hvars skuldra hon lagt sin arm.

Fribyaren■ 13

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:01:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrfribyt/0291.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free