- Project Runeberg -  Fribytaren på Östersjön (2. uppl.) /
293

(1866) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

jande morgen uppvaknat, omtalade hon med
förskräckelse, att en trollqvinna under natten inkommit till
henne och medtagit* henne på en Blåkullafärd. Detta
hade sedermera upprepats flera nätter efter hvarandra.
Det var fruktlöst, att föräldrarne vakade vid det
olyckliga barnets läger; de blefvo stundom öfverväldigade
af en oemotståndlig sömnlust och hade knappt tillslutit
ögonen, förrän hexan infann sig ånyo och bortförde
flickan på en afgrundsresa. Hon hade nu varit i
Blåkulla många gånger; djefvulen hade omdöpt henne,
nödgat henne afsvärja Gud, inskrifvit hennes namn i
sin bok och satt sitt märke på henne, hvilket skulle
betyda, att hon vore hans i lifvet och i döden.

— Se, nådig lagman, — sade fadren och visade
på en blå fläck i flickans panna nära hårfästet ; —
här är detta rysliga märke, djefvulen sjelf inbitit i
hennes panna. Om det finnes mensklig rättvisa, så
fordrar jag, att den nedriga trollqvinnan skall straffas
med de grymmaste plågor. Ja, jag fordrar, att ingen
barmhertighet skall visas den djefvulska förförerskan,
ty gifves väl ett brott mer himmelsskriande än
hennes? Nådig lagman, jag är född af gudfruktiga
föräldrar och har sjelf gjort, hvad jag i min enfald
kunnat, för att uppfostra mitt barn åt Guds rike. Och
nu är hon likväl, utan eget förvållande, i evighet
ovärdig att skåda Guds ansigte. O, det är rysligt, rysligt..

Dessa ord funno genklang i talrika hjertan.

— Rysligt, rysligt! sorlade församlingen, och mån
ga fäder och mödrar bland de närvarande, hvilkas
barn blifvit på sam ma sätt hemsökta, utbrusto i
högljudda suckar och snyftningar.

— J män och qvinnor, det gifves en mensklig
rättvisa, sade lagman Skytte långsamt och högtidligt, —
det gifves en sådan, ehuru en lika svag afbild af den
gudomliga, som menniskan är en svag och bristfällig
afbild af Gud. Varen dock öfvertygade, att den
verlds-liga lagen är fruktansvärdt väpnad, och att den ej är
förgäfves gifven till de godas skydd och d? ondas för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:24:34 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrfribyt/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free