- Project Runeberg -  Fribytaren på Östersjön (2. uppl.) /
324

(1866) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sedan detta blifvit öfverenskommet, anskaffades
kapellnycklarne, och bödeln och hans biträde»
afsän-des genast, för att träffa de nödiga förberedelserna.

Tvenne timmar derefter satte sig tåget i gång.

Qvällen var mörk, himlen betäckt af moln, som
nedsände en ymnig regnskur öfver nejden. Byns
gator voro tomma; folket hade under regnet sökt skydd
i stugorna och var väl nu till större delen samladt
kring spiseleldarne, samtalande om de förskräckliga
ting, man under ransakningen erfarit.

Det gick för öfrigt en sägen, som för mången
gjorde samqvämet vid spiselbrasntn behagligare än att
vandra derute i mörkret — en sägen, som sedermera
uppdykade på de flesta orter, dit farsoten sträckte sig.

Många bedyrade sig nämligen flera qvällar å rad
hafva sett en liten vagn, förspänd med svarta hundar,
sakta skrida genom byn. Körsvennen var svart från
topp till tå, vagnen lastad dels med lik, omvirade af
ormar, dels med trollredskap, af hvilka körsvennen
frikostigt erbjöd skänker åt dem, som råkat möta
honom.

Visserligen öfverensstämde icke alldeles de olika
berättarne med hvarandra, men ingen fanns likväl,
som betviflade sägnen.

Och då stugornas innevånare hörde hästtrampet
och stegen af det förbiskridande tåget, samt genom
fönstret sågo ryttarnes otydligt skymtande gestalter,
tystnade plötsligt samtalet; man betraktade hvarandra
med betydelsefulla blickar och skockade sig ängsligt
kring brasan ... det var utan tvifvel, så tänkte de,
den hemlighetsfulle, förfärlige resenären, som ua
tågade förbi.

Det behöfdes också blott, att man sett en gnista
framspringa under hästhofvarne på den steniga
byvägen, för att de sjuka fantasierna skulle fatta eld

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:24:34 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrfribyt/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free