- Project Runeberg -  Fribytaren på Östersjön (2. uppl.) /
328

(1866) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

föraktlig behandling. Suenonius var emellertid
hvar-ken till kropp eller själ disponerad för detta medels
användande; han föredrog att gå sin fiende inpå lifvet;
och hans embetsbroder — det var till honom vi nu
ville komma — kastade sig på knä innanför
altarrunden och understödde med ordets vapen verkningar
-ne af hans kraftiga stötar och knytnäfslag.

Efter några sekunders förtvifladt handgemäng,
hvarunder åskådarne badade i ångestsvett, började
segren synbarligen luta åt Suenonii sida; hans
motståndare, osynlig för alla utom för honom sjelf,
tycktes vika steg för steg, och Suenonius förföljde honom
med allt häftigare hugg. Så fortgick striden, ända
tilldess den lästa kyrkodörren hämnrude hans segerlopp
Djefvulen tog såsom sista utvägen sin flykt genora
nyckelhålet, och pastorn stod med triumferande anlete,
men darrande i alla lemmar, såsom herre på valplatsen.

Sedan han dragit några djupa andedrag,
återvände han med säkra steg och imperatorisk hållning
till predikstolen, och nu började en bot- eller rättare
hot- och straffpredikan, ^hvartill väl maken knappast
varit hörd.

Först och främst omtalade han betydelsen af det
uppträde, hvartill hans åhörare nyss varit vittnen.
Satan hade infunnit sig i kapellet, utan tvifvel för att
rädda sina älskningsbrudar, de fördömda hexor, som
fasthållit förbundit med honom och fräckt förnekat
sina brott inför den verldsliga domstolen. Men Satan
hade med skam och nesa måst rymma fältet för en
dödlig menniska; större var ej den makt, med
hvilken den var utrustad, hvilken hexor och trollkarlar
kallade sin mästare och Gud: och likasom han måst
fly, så skulle ock deras hårdnackenhet vika... ville
den ej för andliga vapen, för böner och
föreställningar, måste den för andra medel; deras kött skulle
pinas och sargas, tilldess lögndjefvulen farit dem ur
kroppen och sanningens ande fått makt öfver deras
tungor. De egde nu att välja.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:24:34 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrfribyt/0330.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free