- Project Runeberg -  Fribytaren på Östersjön (2. uppl.) /
388

(1866) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ning, som en med obegränsad hängifvenhet i Gud
försjunken själ erfar — då hans blick föll på ett
papper, hvilket låg på hans skrifbord jemte några
andra, samma afton insända kungörelser, dem han
följande Söndag skulle meddela sin församling. Hans
uppmärksamhet riktades instinktmessigt pa detta
papper, han fattade det, utan att veta hvarför, och
läste det hastigt.

Dess innehåll verkade på honom såsom ett
elektriskt slag. Det var den af Vanloo utfärdade
kungörelsen. Han läste namnen Ingrid och Ellen . . .
de lefnadsomständigheter, som uppgåfvos rörande de
efterlysta personerna, tycktes öfverensstämma med
de uppgifter, som de begge qvinnorna sjelfva-
meddelat om sina förflutna öden.

Detta var nog. Erik kände sig bönhörd, han
såg Guds finger i detta. Det verkade på honom
såsom ett omedelbart under. Då han hemtat sig
från det första öfverväldigande intrycket deraf,
samlade han sina * tankar och ilade ut att fullborda
räddningens verk, på hvilket han i detta ögonblick
icke mer tviflade.

Hans väg förde honom genom de gator, der
folkupploppet hade sin tummelplats. Han trängde
sig igenom de mötande skarorna, de skrikande och
stridande hoparne, utan att ens undra öfver orsaken
till det vilda tumultet, och skyndade förbi slottet
öfver Norrbro till Vanloos hus vid Norrmalmstorg.

Han begärde af den förste tjenare, han mötte,
att blifva förd till mynher Vanloo.

Tjenaren svarade, i det han med mönstrande
blick betraktade den unge prestmannen, att hans
herre nyss åkt ut, han visste icke rätt hvart, men
om ärendet vore af vigtig natur och pastorn funne
för godt att skriftligen framställa det, så vore
anstalt fogad, att mynher Vanloo utan tidspillan
kunde inhändiga brefvet.

Erik måste finna sig i omständigheterna. Han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:24:34 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrfribyt/0390.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free