- Project Runeberg -  Fribytaren på Östersjön (2. uppl.) /
407

(1866) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vittnen till ett uppträde, hvars sammanhang de ej
kunde förklara, och som var slutadt, innan öfverste
Sparre hunnit göra sin djupa bugning och derefter
öppna munnen, för att meddela dem det lilla han
visste.

Den maskerade kastade en hastig blick omkring
sig, medan han räckte Vanloo sin värja.

— Ni misstager er, sade han med en röst, hvars
klang vanställdes af masken, — jag är er fånge,
men... jag är icke den ni förmenar. Ni är Vanloo,
en äfventyrare, en falsk vän, en intrigant,* men jag
är icke Gustaf Drake.

Medan den maskerade yttrade detta, hade han
dragit sig några steg baklänges och stod nu tätt vid
ett af vestibulens fönster.

— Jag känner er väl, fortfor Vanloo, — och
har noga följt edra steg. Vi hafva ungdomsaffårer
att uppgöra med hvarandra.

Med dessa ord ryckte Vanloo masken från sin
motståndares ansigte.

Herrarne af riksstyrelsen och rådet sågo med
öfverraskning de välbekanta anletsdragen af herr Gustaf
Drake till Sjövik. Hans ansigte var blekt som döden,
men röjde ingen förvirring, ingen fruktan, snarare hån,
trots och beslutsamhet.

— Ungdomsaffärer? inföll han, med en djup blick
på Vanloo och lät i detsamma sin kappa falla till
marken, jag förstår er icke... Dock om så är, så
hafva vi från denna stund ännu mer att uppgöra med
hvarandra . .. men denna uppgörelse skall ske
annorstädes «.. eller aldrig...

Ett rop af bestörtning upphäfdes af alla de
närvarande .. . glasrutorna klingade . .. Gustaf Drake
hade kastat sig ut genom fönstret.

Rörelsen skedde så hastigt och oväntadt, att
ingen hann förekomma den. Vanloo var den förste,
som hemtade sig. Han skyndade fram, lutade sig
ut, och såg ned.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:24:34 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrfribyt/0409.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free