- Project Runeberg -  Fribytaren på Östersjön (2. uppl.) /
439

(1866) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

besättning, som lockats i land af sin nyfikenhet att
se aatodaféen. Det väckte derfor intet uppseende,
när skaran öfverskred strandklipporna och tågade
uppför sluttningen af den sandås, på hvilken
afrätts-platsen var belägen.

En ofantlig folkmassa var samlad på stället.
Drake och Skytte trängde, åtföljda af besättningen,
genom densamma fram till spetsgården, som omgaf
stupstocken och bålen.

De hade kommit för sent. Skarprättarens yxa
hvilade redan bredvid den af blod öfversköljda
stupstocken, de flesta bålen voro halfbrunna, och
bö-delsdrängarne voro just sysselsatta att antända det
sista.

Vid den motsatta sidan af spetsgården och
innanför densamma stod lagman Skytte jemte de
öf-rige jnedlemmarne af den domstol, som dömt de
olyckliga, och bredvid honom pastor Suenonius, som
hågen att bevista afrättningen gifvit kraft att lemna
sjuksängen.

—• Här är intet att göra. Låtom oss
återvända I^hviskade Drake.

Adolf svarade ej. Hans blick var häftad på
det rysliga skådespelet.

— Fort härifrån! Vi sväfva begge i fara att
bli upptäckta, fortfor Drake och fattade Adolf i
armen, för att draga honom med sig.

De begge männen befunno sig tätt bakom den
af soldater bildade spetsgården, ooh rundtomkring
dem stod manskapet fråu Scylla skockadt, så att
faran för en upptäckt på nära håll icke var stor.
Men nu vände sig den inan om, som stod i ledet
närmast Adolf... det var den gamle Rask ... ooh
bans blick föll tillfälligtvis på Adolfs ansigte. Han
tycktes i början ej igenkänna honom, ty han vände
sig åter bort, men snart riktade han en ny
mönstrande blick pä ynglingen, liksom för attöfvertyga
sig, att han ej sett miste, hvarefter han hviskade:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:24:34 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrfribyt/0441.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free